Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk. Är du osäker på hur allvarligt det är kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. De allra flesta som får ont i magen behöver inte söka vård, men den som får plötsligt mycket ont, eller kan vara gravid och får mycket ont långt ner i magen, ska genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.
Två tillstånd som 1177 knyter till vänster sida av magen är inflammerade tarmfickor och ett brustet pulsåderbråck i magen. Det första går ofta över utan behandling. Det andra är livshotande. Råden här gäller vuxna.
När ska du söka vård direkt för ont i magen?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du får plötsligt mycket ont i magen.
- Du har ont i magen och feber.
- Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
- Du har svart eller blodig avföring.
- Du har ont efter ett slag i magen.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Kontakta en vårdcentral om du har återkommande eller långvariga besvär. Råden kommer från 1177. Fler varningssignaler finns i guiden om när du ska söka vård för magbesvär.
Ett brustet pulsåderbråck ger ofta ont till vänster och i ryggen
Ett pulsåderbråck i magen är en utvidgning av stora kroppspulsådern, aortan. Du kan ha ett bråck länge utan att ha besvär av det. Men om bråcket brister får du plötsligt mycket ont, och det brukar bli en större blödning i magen. Smärtorna kommer ofta från magens vänstra sida och strålar ut i ryggen.
Blödningen kan samtidigt ge medicinsk chock. Då blir du blek och kallsvettig, får lågt blodtryck och hög puls, och kanske svimmar. Det är ett livshotande tillstånd.
Vanliga symtom vid ett brustet bråck på stora kroppspulsådern är att det gör mycket ont i magen i nedre delen av ryggen och att smärtan ofta kan sprida sig ner mot ljumskarna.
Fler män än kvinnor får pulsåderbråck i magen, och oftast är det män över 60 år. Alla män som är 65 år erbjuds en undersökning av stora kroppspulsådern med ultraljud. Har dina genetiska föräldrar eller syskon haft sjukdomen är risken högre, och då bör du låta undersöka kroppspulsådern redan vid 55 till 60 års ålder.
Inflammerade tarmfickor ger ofta ont nertill på vänster sida
En tarmficka är en utbuktning i tjocktarmsväggen. Det är mycket vanligt att ha tarmfickor, det blir vanligare ju äldre man blir, och oftast ger de inga symtom. De är vanligast i den sista delen av tjocktarmen.
Blir en tarmficka inflammerad gör det ofta ont nertill på vänster sida av magen. Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:
- Du får feber.
- Du mår illa.
- Du känner dig uppblåst i magen.
- Du får förstoppning eller diarré.
- Du behöver kissa oftare än vanligt.
En inflammerad tarmficka kan spricka, och då kan inflammationen sprida sig. Du känner dig då mycket sjuk och får mycket ont i hela magen.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har en inflammerad tarmficka. Är det stängt behöver du inte söka vård någon annanstans. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och känner dig väldigt sjuk. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
En inflammerad tarmficka läker oftast utan behandling efter ett par dagar. Ibland behövs antibiotika, och den som har mycket ont och feber kan behöva vård på sjukhus.
Njursten ger ont i ena sidan eller i ryggen
En njursten som fastnar i urinledaren kan ge mycket ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken. Smärtan är ofta skärande eller krampande men kan också kännas dov och molande. Den kommer i omgångar, och när det gör ont kan det vara svårt att vara stilla. Du kan bli kallsvettig eller illamående, få feber och få blod i urinen.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har njursten. Är det stängt behöver du inte söka vård någon annanstans, utan kan vänta tills mottagningen öppnar. Sök vård på en akutmottagning om du får symtom på njursten och samtidigt har feber.
Gaser kan samlas högt upp till vänster
Gas kan samlas var som helst i mag-tarmkanalen. Vanligast är att den samlas där tjocktarmen kröker sig, till höger eller vänster överst i magen. Samlas gaserna på vänster sida kan symtomen påminna om dem som kan uppstå vid hjärtbesvär, enligt 1177:s sida om gasbesvär.
- Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter.
- Du har en obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
- Du har ont i bröstet och känner dig samtidigt andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Råden kommer från 1177.
Gaser i sig är oftast inte skadliga och beror sällan på en allvarlig sjukdom. Det kan hjälpa att äta långsammare, undvika kolsyrade drycker och röra på sig. Mer om det står i vår guide om gaser och uppblåst mage. Kontakta en vårdcentral om du har haft gasbesvär i över två veckor, och särskilt om något av följande stämmer in på dig:
- Du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare.
- Du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta.
- Du behöver gå på toaletten på andra tider än du brukar, eller konsistensen på bajset har ändrats.
IBS kan ge ont på olika ställen i magen
Vid IBS kan du ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt, till exempel kraftigt magknip under revbensbågarna eller en mer otydlig och molande värk i hela mag-tarmkanalen. Det är vanligt att smärtan går över när du har bajsat. Läs mer i vår guide om IBS.
Förstoppning är en av de vanliga orsakerna till att plötsligt få ont i magen. Du har svårt att bajsa, avföringen kan bli hård och trög och du känner dig ofta uppblåst. Vad som brukar hjälpa står i vår guide om förstoppning.
Var i magen det gör ont räcker inte för att veta orsaken
Flera vanliga orsaker till ont i magen ger smärta på andra ställen. Vid blindtarmsinflammation kan värken först sitta mitt i magen, och efter några timmar får du i stället mycket ont till höger i nedre delen av magen. Gallsten ger smärta under revbenen på höger sida. Magsår, gastrit och funktionell dyspepsi, det vill säga känslig mage, ger besvär i övre delen av magen eller mitt i magen.
Hos den som har mens kan ont nertill i magen också ha gynekologiska orsaker, som mensvärk eller endometrios. Kan du vara gravid och får mycket ont i magen kan det vara ett utomkvedshavandeskap, en graviditet utanför livmodern. Smärtan känns ofta långt ner i magen, och det kan kännas mer ont mot ena sidan. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har utomkvedshavandeskap. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Mer om gynekologiska besvär som kan ge magont finns hos 1177.
Platsen räcker inte för att veta vad smärtan beror på. Det avgör en läkare, som också vill veta hur du mår i övrigt.
Beskriv smärtan så noga du kan när du söker vård
Läkaren kan vilja veta:
- var i magen du har ont, så exakt som det går att beskriva
- på vilket sätt det gör ont, till exempel molande, svidande, värkande, huggande eller knivskarp
- om det gör ont på olika ställen och om smärtan strålar ut någonstans
- om det gör ont hela tiden eller i perioder
- när du började få ont och om besvären har ökat eller minskat sedan dess
- när du bajsade senast
Ju noggrannare du beskriver besvären, desto lättare blir det för läkaren att hitta orsaken.
Bara vården kan bedöma just dina besvär. Läs mer om ont i magen hos 1177 Vårdguiden.
Senast faktagranskad: 21 oktober 2026